Framme vid starten (nästan)
Kategori: Allmänt
"Italienare ska göra pasta, inte elsystem" - Palle Strand på Bilteknik
"Den här bilen har lika mycket el som en Boeing 747" - Palle Strand på Bilteknik
Idag citerar jag våran eminenta husmekaniker Palle.
Palles citat kan ge en fingervisning på hur det är att köra en 80tals Lamborghini.
Och det är just vad vi gjort!
Vi körde vår rally Fiat till starten i Prag på kärra, med världens mest tungkörda bil.
En Lamborghini LM 002 är byggd för rika oljesheikar som inte bryr sig om varken bensinförbrukning eller mjölksyra.
Sent i fredags natt blev rallyfiaten färdig, vi har haft lite otur med haverier. Starten i London blev hastigt förflyttad till den andra officiella starten utan för Prag. Mest pga en trasig koppling + en lika trasig kylare.
Lite synd kanske då vi hade bestämt att möta upp lite media folk som ville göra reportage med oss och vår fiat.
Hursomhelst kom vi i väg.
Min CO-driver för rallyt, Timo Helisten blev tvungen att akut flyga till Prag för att hinna med att äta ostron och dricka champange. Det gjorde att Thomas Wästvind blev ståendes själv med en 3,5 tons lambo med en påkopplad kärra med en fiat på.
Som tur är har vi fantastiskt många hjälpsamma människor runt omkring oss. En av dessa är Åge Amundsen som kunde tänka sig att hjälpa till med transporten till Tjeckien.
Vi startade vår 150mila tur i lördags morse med en invägning och kaffe på värmeverket.
Kaffet var gott liksom sällskapet (Lille Freddie & Pi) och slutvikten hamnade på 4,2 ton på ekipaget.
Glada i hågen startade vi vår tur mot Prag.
Mellan Norrköping och Linköping tog både bensin och mjölksyra slut.
Dragbilen förbrukar måttliga 3 liter milen på motorvägen och aningens mer i stadstrafik, mjölksyran dog efter 2 mil då att trampa ner kopplingen är likvärdigt med att ta 120kg i benpress.
Efter en snabb påfyllning av bensin och MCD frukost rullade vi vidare.
Alla platser vi stannat på har genererat långa samtal med människor som intresserat sig för vårt ekipage.
Det är superkul med det spontana intresset, och framför allt så är det vår lilla fina fiat som är intressant.
Vi har träffat på folk som gett oss rekommendationer och tipps på hur vi ska köra och göra.
Själv har jag passat på att promota Köping och dess fina bilmuseum. Vi fick en drös med vykort och broschyrer från museet som vi frikostigt delar ut.
Resan i sig mot Prag gick bra, dock blev den lång med en påkopplad släpkärra och några felkörningar i Tyskland. Man kanske kan säga att vi bytte tre timmars restid mot lika många timmars sightseeing på tysk landsbygd. Vi har sett 173 bensinmackar, två storkar som byggde bo, några sönder skjutna hus från andra världskriget, Rostocks hamnkvarter by night och väldigt mycket autobahn.
Höjdpunkterna på resan Köping- Prag är helt klart mötet med människor och det FANTASTISKA tjeckiska landskapet.
Väl framme i Prag hade rallyförare Timo Helisten bokat hotell åt oss. Vi bor numera på Hotel Adelbert.
Ett gammalt kloster, vilket Timo tyckte var lämpligt.
Ett mysigt hotell med helt otrolig miljö och lika god öl.
Ölen provade vi efter vi parkerat bilarna och 150 hårda mil på 26 timmar.
Samma öl gjorde sin barmhärtiga verkan genom att släcka både törst och två förare med akut sömnbrist.
Efter några timmars sömn så blev vi väckta av Timo med familj som tyckte att det var dags för middag.
Sagt och gjort, vi åt hotellets berömda anka med tillbehör. Väldigt gott till ett bra pris.
Senare på kvällen har vi strosat runt i Prag, druckit öl och kollat på hus.
Nu ligger jag i min hotellsäng och försöker knåpa ihop ett blogginlägg trots att jag kämpar för att hålla mig vaken.
I morgon är det planerat att äta den sista riktiga frukosten på nån månad och packa om Fiaten, så den är redo för tisdagens start i The Mongol Rally.
Nu säger jag gonatt från Prag, och siktar förväntansfullt mot starten på tisdag.
/Thomas
Ps. Såg ni att vi var med i Expressen i fredags? Kul tycker jag! Mediatrycket bara växer och växer. Jag tror jag återkommer med mer info om näsa reportage i nästa inlägg. Ds.
Pernilla Sandström säger:
Åh vad jag är avundsjuk på er killar! Dels för att jag älskar Fiat 600 original och dels för den fantastiska resan ni har framför er. Om inte bilen varit för liten hade jag betalt en miljon till SOS Barnbyar för att få åka med. Jag kommer att följa er blogg med spänning
och håller tummarna att allt går väl uppe på höjderna när ni åker gamla sidenvägen. Kramar Pernilla