ragingyak.blogg.se

Tjeckien-Österriket-Slovakien-Hungern

Starten i Klatovy i Tjeckien:

Tillsammans med familj och vänner startade vi vår tur mot startlinjen vid Thomas hotell, hotell Adalbert.

Adalbert är ett gammal kloster, vilket Timo tyckte var lägligt och bokade in Thomas och den nu hemflugne Åge.

Raging Yak teamet hyrde en extra bil efter som alla inte fick plats i jeepen. Färden gick fortsatt bra med Fiaten på släp.

Ekipaget till startlinjen

Inne vid startområdet gjorde vi entré med Fiaten, det gick nästan bra. Växeln bakåt bråkade så Fiaten tog ett skutt framåt in i kärran. Ingen allvarlig grej alls, men en alternativ start på ett rally, som handlar om uthållighet på förare och framförallt bilen.

Vi registrerade oss, mutade arrangörerna med två öl, för att dom skulle ge oss våra pass. Startade Fiaten och började vår tur mot Mongoliet.

Starten gick klockan 16:00 så i lugnt och fint tempo rullade vi iväg. De flesta av våra rallykollegor stannade och festade natten lång. Vi är seriösa rallyåkare och sysslar därför inte med sånt.

Efter en nätt tur på c:a 25mil kanske, var vi Österrike. Flashpackers som vi är, letade vi upp ett typiskt Österrikiskt Gasthaus. Stället var helt i sin ordning med en massa ölsvepandes österrikiska gubbar som rökte och spelade kort.

Vi har kastat in ett extra uppdrag i vårt uppdrag att köra till mongoliet. Nämligen att försöka äta något lokalt i varje land.

Österiket bjöd oss på Wienerschnitzel och Kaiser.

Tidigt morgonen efter (vi går upp senast 6) startade vi i gång Fjatten och rullade mot Wien och Slovakien.

Till Wien litade vi på vår GPS som visat vara uppdaterad ungefär samtidigt som Napoleon invaderade Ryssland.

Vi förlorade säkerligen 2-3 timmar på sightseeing i Wien. (Wien är ingen höjdare, Prag är mycket trevligare)

Väl utrattade och uttråkade lämnade vi Wien och styrde mot Bratislava i Slovakien.

Våran tur i Slovakien är inte mycket att skriva om, det vi han med var att köra en timme motorväg och äta en typisk Slovakisk korv.

Ungern:

Ungern bjöd på ett böljande landskap, solrosor och vindsnurror. Ytterligare en typiskt Ungersk korv.

Vi kan väl kanske säga sträckkörde tvärs genom Ungern med några enstaka stopp för bensinpåfyllning. Väl framme vid gränsen till rumänien började det hända grejer. Landskapet blev mycket plattare och så även ekonomin för de som bor nära rumänien.

Öststatskänsla börjar infinna sig.

Här tänker jag sluta tänker jag sluta dagens inlägg, dels för att Rumänien kräver ett helt eget inlägg och dessutom ligger jag dödstrött på ett hotellrum i Bulgarien. Timo sover nog sen länge och jag vet att klocka kommer att ringa vid 6...

Berättelsen är i Rumänien men vi i Bulgarien.